Tycker jag är så duktig på att visa en fin fasad på bloggen....
Vill inte belasta er med min sorg....
Men den finns här alltid... & den gör så ont.... så ont...
Lyssnar på Dan Hylanders Du är den vackraste jag har... så sann...
Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag välja att leva det ensamt, så jag slapp sorgen över en älskad...
En del har lättare att gå vidare... en del svårare...
Min sista puss av Petrus... den sista....
Saknaden river sönder mej... alla frågor som aldrig får ett svar... alla saker jag gjort fel...
Vet inte hur länge jag orkar....
Det är sanningen...
--------------------------------------
Att leva i en pararell värld, älskar mina hjärtan som finns kvar på Jorden
Kan le, kan känna glädje, kan känna lycka, fast den är kantstött...
I allt jag gör, i allt jag ser, finns Petrus... tänk att han var min, tänk att jag har fått älskat honom...
Tänk alla pussar han gav mej, alla kramar, all kärlek...
Jag kan inte prata om honom... inte med någon... allt gör så ont...
Förlåt Petrus att jag lät dej somna...
Ångrar mej för alltid...
Det är sanningen....
-----------------------------------------------
Men jag tänker fortsätta ge er en glad blogg, med Malte & Märta & våra fortsatta äventyr
livet går på något konstigt vis vidare, även om mitt hjärta är trasigt...
------------------------------------------------
Älskar Malte & Märta precis lika varmt & ömt, en mamma kan inte älska sina hjärtan olika mycket, men en kärlek kan inte ersätta en annan...
Älskar mina 2 benta lika ömt ifall ni undrar
-----------------------------------------------
I morrn ska jag ge er gladare läsning, & kanske att ordet "fasad" var fel, jag ljuger inte om våra äventyr & kärlek, kanske snarare att det finns en sorg & saknad som går i ett pararell spår bredvid... för mej...
Kram mina fina som orkar läsa
SARA AXELSSON
29 juni 2013 22:20
VET PRECIS VAD DU MENAR LENA, PRECIS ALLDELES NYSS TÄNKTE JAG "OVER THE RAINBOW" DÄR FINNS NI MINA UNDERBARA ÄNGLAR <3
http://WWW.MIATAS.SE
Lena
29 juni 2013 22:25
Tack Sara♥ jag vet att du förstår♥ ibland blir livet bara för tungt... all sorg som slår omkull en...
Kram♥
GeddFish
29 juni 2013 22:40
Tänk, Lena! Du sätter ord på min sorg!
Du är inte ENSAM. JAG sörjer som bara sjutton. Sörjer min själs älskade, men känner att jag inte riktigt kan skriva ut det. För jag har ju så mycket roligt som jag fixar att se fram emot. Men alla dessa dagar emellan!
Nej, du. Jag fattar. Livet är jättetungt ibland och vi måste få SÖRJA, det kan ingen ta ifrån en som mist en kär vän!
Kramar Gerd ♥♥♥
http://gerd-geddfish.blogspot.com
Lena
29 juni 2013 22:46
Ååå Gerd♥♥ jag vet att du förstår & jag förstår dej♥ *gråter nu*... & har gjort hela kvällen...
Kramarom dej så hårt jag kan♥
Anna
29 juni 2013 22:58
Ååå Lena !
Den bilden på dig och Petrus säger mer än du anar!!!
Den bilden säger mer än tusen ord!
Blicken han ger dig!
Det du gjorde va så fint LENA! VERKLIGEN! Ingen kunde ha gjord det så fint som du gjorde för Petrus innan han fick lämna detta jordelivet.
Tårarna rinner ner på mina kinder...
Jag känner med DIG!
Du är en förebild för alla hundägare!
Som jag alltid har sagt! Vore jag en hund skulle jag velat att DU var min matte!
KRAMAR!!!
Lena
29 juni 2013 23:19
Tack Anna Tack♥
Visste att du skulle komma med värmande ord♥ känner mej så låg & sorgsen... det gör så ont så ont att mista en kärlek...
Kram Kram♥
Anna
29 juni 2013 23:25
Jag Förstår! Men kan inte föreställa mig den smärtan...låg och sorgsen...
Men jag förstår att jag en dag kommer att få smaka på den!
Kram
Lena
30 juni 2013 11:14
Precis så är det, man kan inte föreställa sej, & kanske är det bäst så, annars vore livet outhärdligt.
Kram på dej♥
Krokii
30 juni 2013 00:17
Kära Lena, visste inte att du sörjde så intensivt just denna kväll när du hade skrivit så fina uppmuntrande ord hos mig och jag svarade dem. Min Nelson är min första vovve så jag ska inte låtsas som om jag förstår hur mycket du måste sakna din Petrus. Jag sörjer med dig dock och är helt klart rädd för den dagen min kära vovve inte längre finns med mig här på jorden. Man kan leva i parallella världar, det har jag kännt av det senaste halvåret men av andra anledningar. Låt dig själv sörja, det är allas vår rättighet. Du ska inte behöva "låtsas" bara för att göra andra glada, även om jag helt klart är en av dina läsare som alltid gläds med dina inlägg och bilder. Skriv som det är, tror varenda hundälskare som förlorat en av sina fyrbenta vänner kommer förstå hur du känner.
Massa styrkekramar <3
http://krokii.bloggplatsen.se
Lena
30 juni 2013 11:12
Jag har alltid sorg i hjärtat... men kan ändå skriva peppande & värmande ord hos mina bloggvänner♥ & dom är sanna, jag ljuger inte & kan heller inte känna avund, jag kan glädjas med andra & jag kan stötta...
Parallella vägar, det är så mitt liv är & kanske mångas!
Tack snälla för dina värmande ord♥ vet ju att du har det tungt, fast på ett annat sätt
Kram kram på dej♥
Lena
30 juni 2013 11:05
Tack & Kram♥
Tina
1 juli 2013 00:00
Finaste Lena❤ jag skrev just ett långt inlägg till dej, men det försvann, istället för att laddas upp... Men i korthet -jag förstår och lider med dig och läser gärna din blogg antingen den är glad eller ej... Kram
http://www.tinric.com
Lena
1 juli 2013 20:33
Tack Tina♥ Tack♥
Kram kram♥
Lena
1 juli 2013 21:54
Tack snälla♥ Tack♥
Kram kram♥