johanna

9 augusti 2013 09:08

Tänker på er goa Lena med familj! Finns inga ord som kan hjälpa eller lindra men du ska veta att det är många som kramar om er extra hårt idag! Fina Petrus! :( Bamse kramar Johanna med familj <3

Lena

9 augusti 2013 22:09

♥

Piedra

9 augusti 2013 09:15

♡♥♡

Lena

9 augusti 2013 22:10

♥

GeddFish

9 augusti 2013 09:23

Jag känner med dig ♥♥♥ kram

Lena

9 augusti 2013 22:10

♥

Kaisa

9 augusti 2013 10:40

♥♥♥♥♥ Petrus ♥♥♥♥♥

Lena

9 augusti 2013 22:10

♥

Anna

9 augusti 2013 17:40

Kram kram kram!!!

Lena

9 augusti 2013 22:09

♥

Marianne & Leif

9 augusti 2013 20:08

Förstår så väl din smärta, men det känns trösterikt att Petrusmannen var där uppe och tog emot Svea när hon kom. <3

Lena

9 augusti 2013 22:09

♥

Anna

10 augusti 2013 00:01

Ikväll blev jag lite berörd LENA när jag tittade på mitt favorit fotografi ! FAR OCH SON PÅ SKOGSVÄG!

SÅ FINT!

kommer ihåg dagen för ett år sedan, vi var på Gotland och jag fick beskedet på bloggen!
Inte ett öga va torrt!!!

Tänker på er!

Kram kram kram

Anna

Lena

11 augusti 2013 20:27

Tack Anna♥ ja du... den smärtan kommer aldrig att försvinna, såklart, han fattas mej så, & sorgen är tung, hans glädje att få se oss igen, den som inte går att beskriva... för att sedan släcka hans låga... är en vidrig känsla att bära med sej resten av livet... vad än alla säger så släckte jag hans låga när han äntligen fick se oss igen, hans euforiska lycka att få vara med oss igen...
...det får jag leva med...

Kram kram♥

Krokii

12 augusti 2013 03:45

Livet är inte rättvist, men man kämpar på. Petrus finns med er och vakar över Märta och Malte och kottarna.

Sänder över en massa omtanke♥♥ Kramarom dig♥♥

Lena

16 augusti 2013 10:14

Nej det är inte det... & tack för tanken, jag hoppas han är vår lilla ängel som vakar över oss♥ men det är skit jobbigt & tungt... tyngre än jag kan beskriva i ord...

Kram finaste♥