Det gör så ont att berätta att Märta vår Ängel nu är en himmelens Ängel...

Hon somnade lungt in i fredags....

Pga av fler komplikationer så orkade hon inte mer...

Tisdags kväll tog jag beslutet, & valde sedan fredagen...

Ville ge henne allt dom sista dagarna  hon fick äta sej mätt på bara hennes favoritgodis, vi struntade i vanlig mat, ost var det absolut godaste hon visste förutom några speciella godisar, så hennes matskål bestod av helfull med skivad ost  hon njöt så det syntes & jag fyllde på & på...

-Är det dax nu mamma?

Jag jobbade natt hennes sista natt, kom hem på morronen & hon slickade hela mej & lade sej tätt intill mej... tror jag domnade bort av sorg en stund... att jag klarade av att jobba, ett jobb jag tagit åt mej långt tidigare... blev att lindra lite att få kosentrera mej på något annat, för min hjärna höll på att koka...

Det blev dax ... hon ville gå en nos & doftvänd, se sej omkring där hon alltid bott, henns gård, hennes väg  

Märta fick lugnande & Malte lade sej tätt intill henne 

En vilsen Malte när hon blev en Ängel...

... men han lade sej bredvid henne & somnade...  

Tack för allt vårt hjärta, vår clown, vår kärleksfulla Prinsessa  

Jag tog kopplet & selen i handen, så Märtas själ följde med oss hem igen  

Malte är så låg, Märta har vart hans Ledstjärna i hela hans tioåriga liv, nu är han ensam på så vis... dom 2 var så tajta, alltid sååå fina med varandra  

När vi kom hem lade han sej i Märtas bädd, där har han aldrig legat innan...

Jag har fällt tårar för honom, för hans sorg... & min... vi har kramat honom & smekt honom hela tiden  

På lördag följde vi med gubben till Hedemora då han hade ärende dit, Malte bara sov hela vägen... på filten Märta hade på sej den sista vändan in... filten hon fått av min bror med fru för många år sedan  & påslakanet av min syster 

Vi stannade till vid Vikmanshyttans bruk & tog en snabb kissvända i kylan...

... gott gott bilfika, älskade Malte ungen  

Hädanefter får Malte sitta med på en stol när vi fikar  

Märta blev 12 år & 7 månader   I 12 år & 5 månader har vi delat allt, sovit på min eller pappas kudde, eller tätt bredvid...

Tommheten är total här hemma, allt är så tyst, för hon hördes alltid, var hon hungrig sa hon ljudligt till! skulle hon ut & in likaså, ville hon leka startade hon leken, ja hon var verkligen ett yrväder & som styrde sin familj med järnhand   för det var bara att följa hennes vilja! ja hon var så mycket att jag skulle kunna skriva löpmeter...

Radions Mix Megapol, Julmusik, så vackert & jag försöker Advents pyssla samtidigt som salta tårar rinner...... 

Detta var en annan sorg än när Petrus somnade in, han var ung & hade hela livet framför sej när det tog slut... på något vis har jag fått så många fina år med henne att jag kan känna ett lugn mitt i sorgen & tårarna, en stor ynnest & tacksamhet att just vi fick äran i livet att vara hennes nmamma & pappa  

Hade så önskat att få fira en Prinsess-födelsedag till med dej  

En trädgårdsbild från augusti i år  

Tack älskade Prinsessan Märta Louise för att vi fick äran att älska dej alla dina dagar      Nu ska vi ta hand om Malte & du får leka med Petrus, Lady, Tim & många fler i Landet bortom detta      

Du fattas oss...

                        Carpe Diem