Älskade Petrus
Natten har varit fasansfull, du fattas oss så oändligt, -vet du om det?
Pappa & Malte gick som vanligt morgonkissen, sedan kom pappa in & grät, för då skulle det varit din tur, vi kramade varandra & grät tillsamans, & tänkte på dej, vårt fina älskade hjärta
När jag ramlar ihop av smärta här hemma, så kommer din Malte & tröstar, han dränker mej i sina pussar, precis som du skulle gjort
Älskade hjärtat, beslutet vi tog om att du skulle få somna in, kommer tynga mina axlar resten av mitt liv
-kan du någonsin förlåta oss?
Vi kände att vi fick lov att göra så, & det skär genom märg & ben, att vi aldrig får dej tillbaks...
Älskade Petrus kan du komma till oss i drömmen i natt, & ge oss dina underbara pussar?
Vi lever minut för minut, orkar inte mer...
Föresten! Konungarnas Kämpe Petrus fick blommor idag! dom var till dej
Petrus!!!
-Malte tyckte dom var så fina, gillar du dom åxå?
Dom var från din "bus-unge" Hero, Roffe, änglafrallan Frida & Kasper, halvsyrran Berta & ängla springeln Liva,, Indra, Mary, Embla & Niki
Vi gick en Romme promenad för en stund sedan, som du älskade så otroligt mycket, -mins du det? -vi grät både högt & tyst nästan hela rundan... det gjorde så ohyggligt ont i våra hjärtan, att du fattades oss, minnet av din glädje var så otroligt påtaglig när vi gick där, för du tok älskade verkligen
dessa rundor
Vi har fått 2 så glasklara bud från dej, -Tack
-men kan du förlåta oss? vårt hjärta, vårt allt
...
/Mamma, Pappa, Malte & Märta
GeddFish
10 augusti 2012 18:07
Jag har haft förmånen att vara med er ända sen Märta Louise - söt som en gris, kom till er.
Jag kan förstå er, faktiskt. Tror jag. Men orden räcker inte, det smärtar, jag vet.
Alla goda tankar, och Vila i Frid - Petrus!
Kramkram♥ Gerd
http://gerd-geddfish.blogspot.com
Ingrid
10 augusti 2012 18:56
Det finns inga ord som tröstar. Bara närhet och att finnas där.
Gråter när jag läser ditt brev till ert <3. Gråter när jag läser kommentarerna.
Klart att Petrus förlåter er! Han vakar över er och finns hos er. Känner er sorg, men också er kärlek.
Tänk vilket underbart liv han har haft hos er. Bättre liv kan han knappast ha haft. Alla skogspromenaderna, alla båtturerna, alla turerna i husbilen, alla hundmötena, all underbar omsorg, all god mat, all närhet, allt gos.
Sov i ro vackra Petrus <3
Styrka och massor av varma tankar till er <3
http://solfrallan.bloggplatsen.se
Anna
10 augusti 2012 21:26
Livet tar en dramatisk vändning!
Man är aldrig beredd...
För mig som läser din blogg då och då läser och förstår jag att hundarna betyder ALLT!
Dom är en del av ert liv, precis som våra fyrfota vänner blir! Jag har aldrig förstått hundägare förrns jag själv blev en för första gången för 1 1.5 år sen. Det går inte att förklara den värme,lugnet och kärleken man får av en hund!
Dina hundar har det bättre än många andra, man ser glädje och kärlek när man dagligen kikat in!
Som jag har skrivit en gång i en kommentar: skulle jag bli en hund i mitt andra liv skulle jag önska att DU var min matte!
Petrus är nog så tacksam en hund kan bli...
Han fick ett fint liv!
Tänker på er!
Anna
Linda
11 augusti 2012 11:58
Lena, kommer du ihåg när jag fick ta bort Kent. Vi mailade varandra och jag var så ledsen. Då skrev du: "När man tagit ett sådant beslut vill man ha bekräftelse att man gjorde rätt. Och det får du av mig i massor." Kommer du ihåg? Nu skriver jag de orden till dig istället. Att ta osjälviska beslut av respekt och kärlek till sin hund är alltid rätt! Kram till er i den jobbiga stunden!!
Tina
11 augusti 2012 15:43
Åh Lena, nu har jag läst baklänges i bloggen och förstått och nu sitter jag här med tårarna sprutandes.
Livet är allt bra orättvist ibland... Fy faa, på ren svenska.
Jag är så oerhör ledsen för er skull och jag vet tyvärr alltför väl hur ni känner - fruktansvärt.
Kram fina Lena
/Tina
http://www.tinric.com