Himlasängen är bäddad, mjuk & skön, men attans spindlar... alltså jag har haft fobi i nästan hela mitt liv för dom, ändå har jag fått lov att lära mej leva med att dom finns, för annars skulle jag ju inte kunna gå i skog & mark, plocka svamp & bär, men omvägar i skogen där näten är vävda mellan träden, fast det är såklart för att dom ska få ha sina fina nästen kvar  

Men nu till ett av problemen, jo när jag drog upp den bakre gardinen så satt där en spindeldam & hade satt fast ett stort bo i gardinen... men hjälp... föder hon dom där, 100 spindlar som ska mysa runt i sängen? klia mej på ryggen? nej ni, så idag tog vi varsamt ner gardinen & hängde varsamt upp den utanför altanen, hon sitter kvar & jag hoppas hon får smått snart  ...

... & dessa föräldralösa ägg då? jo den stod åxå inne i uterummet  lyfte på duken som var på, jodå där satt hon & ömt vakta sina ägg, vi lyfte varsamt ut den på altanen ställdes i lä, men så kom stormen & duken flög all världens väg & spindelmamman likaså snyft... hon hittade aldrig tillbaks till sina kommande barn... visst är det sorgligt & snyft igen...

Jobbat klart för veckan, satt om mina alla nässlebarn & inte gjort så mycket mer

NU! ska vi se Sven Ingvars fina konsert på tv 1    se den ni som tycker om dom  för mej har dom åxå fått ett så speciellt minne... inget minne jag önskade få... då livet slogs så totalt i spillror för hela familjen... men som ändå blev vackert där & då på deras koncert... & visst är det märkligt, att fast ens liv krachar fullkomligt, sjukdom, chock... livet stannar... så fortsätter dagarna gå...  en ny dag kommer, en ny dag & en ny dag....

Rör vid mej igen... 

         Ta vara på livet, det går inte i repris  

                               Carpe Diem