Bilden är 1 år gammal.
Märta har diskbråck, samtal med Ulltuna idag, som tyckte vi skulle fortsätta med vila & följa samma hemgångs råd som vi fick när Malte fick sitt. Rimadyl i 2 veckor, dom tyckte inte att röntgen var nödvändigt.
Buren har kommit fram, mjukt & så skönt bäddad & Märta protesterar inte att vara där, den står ju åxå mitt i huset så hon ser oss hela tiden.
Jag vill ju göra som när Malte hade sin tid, han var mestadels på golvsängen med oss hela tiden & så nöjd
Igår när jag tog ut henne på förmiddagen, vände hon & gick in igen! vilket känns skönt för mej, att hon i alla fall nu trivs i den
Tack alla underbara för värmande komentarer tidigare <3 det är ju bara att kämpa på fast man mår piss...
En dag i taget -Carpe Diem-
GeddFish
10 juni 2014 09:06
Jag bara säger det, Märta Louise - söt som en gris! Så skrev jag alltid i början när ni fått Märta! Något speciellt med lilla prinsessan!
Med varsamhet och kärlek ska hon bli bra igen, så är bestämt.
Soliga värmande kramar ♥♥♥
http://gerd-geddfish.blogspot.com
Birgitta
10 juni 2014 15:51
Kan bara ana vad du/ni går igenom igen :-( men jag har alltid trott att Märta hon är den segaste av dom sega hon kommer att klara detta <3, fast man kan ju tycka att hon fått sin beskärda del av elände. Tänk vilken tur att dom har dig som matte
tänker på er
http://www.vanersborgsdockmuseum.se
pezze
10 juni 2014 23:38
Nää... nu får det var nog med oturer ni åker dit på... :-\
Styrkekramar te er.. hoppas innerligen inne att hon blir frisk... :-*
Lisa
13 juni 2014 18:26
Älskade Lena.
Vet precis vad du går igenom - fast ändå inte. Alla hundar är speciella och man känner så olika - varje situation är speciell. Verkar som vi aldrig kommer att kunna komma till rätta med diskbråck hos våra frallor - vilket smärtar mig så oerhört - finns inget värre än att se sin prins eller prinsessa ha ont och må dåligt.
Har inte orkat skriva om det på bloggen ännu - men den 30 maj kände vi oss tvungna att rädda frassemannen från mer värk och lidande. Han saknas mig så fruktansvärt - och jag ser honom överallt. Jag har gråtit och gråtit och det är ett stort hål i magen. Men nu vet jag i alla fall att han inte har ont längre och sover gott.. Kämpa på med dina små godingar - jag kikar in med jämna mellanrum och ser hur det går för er. Håller alla tummar jag har!!!!! Massor med kramar/ Lisa
http://www.lisaluring.blogspot.se